Det brinner i bröstet
Jag ÄLSKAR Dannys nya låt "Det brinner i bröstet" ♥
Vecka 33 & Tillväxtultraljud
Titta så duktig jag har varit och lyckats få till en bild på magen :) Är nu i vecka 33 (32+2) och jag mår i stort sett likadant som förra veckan. Väldigt trött om dagarna eftersom lilleman är sjuk och sömnen därför inte är den bästa om nätterna. Försöker ta en powernap när han sover men det är ju så mycket annat man vill göra då (typ äta godis och titta på American Horror Story, haha). Idag var vi på ett tillväxtultraljud och precis som jag misstänkte så har kickan lagt sig med huvudet neråt. Det har ilat så galet mycket neråt...det är väl det enda som gör ont just nu. Annars känner jag mig bara osmidig och varm. Och halsbrännan är tillbaka, vad jag än äter så får jag halsbränna som sitter i hela dagen lång (och natten). Allt såg bra ut idag på ultraljudet, synd att vi inte fick några bilder eller att hon kunde kolla ifall det är en liten tjej som ligger därinne. Vi kom 15 minuter för sent eftersom vi inte hittade (var på Ultraljudsbarnmorskorna i Liljeholmen för första gågen) så allt gick väldigt fort, hon gjorde det hon skulle göra och det var att uppskatta hennes vikt samt kolla fostervattnet. Beräknad vikt blev 2123 g vilket är +4,2% (Winston låg på +14% på tillväxtultraljudet i vecka 34) och mängden fostervatten såg bra ut. Imorgon ska jag till barnmorskan, ska bli intressant att se hur det har gått med mitt järnvärde...
Planerat kejsarsnitt
Jag och Winston på uppvaket efter kejsarssnittet, oktober 2013 ♥
Winston kom till världen med ett planerat kejsarsnitt som jag själv tog beslut om att få på grund av min panikångest. Allt gick jättebra och jag är så nöjd med hur allt gick, ingen panik alls, utan jag var så förberedd att jag gick in i mig själv under operationen. När jag hörde Winstons skrik så var det som om jag vaknade upp, och därefter var det bara lycka och jag tänkte inte alls på att dom sydde ihop mig medan han låg på mitt bröst.
Den här gången har jag också valt att göra ett planerat kejsarsnitt. Jag var på SÖS i måndags för ett snittsamtal som tog ca 10 minuter och sedan var det klart - jag är beviljad ett planerat kejsarsnitt och jag har fått ett datum. Den här gången gick läkaren snabbt igenom förra snittet, att allt hade gått bra och frågade varför jag ville göra ett planerat snitt. Jag sa att det är på grund av min panikångest som är väldigt starkt sammankopplad med sjukhusmiljön och jag vill inte alls få några sådana känslor i samband med att mitt barn kommer till världen. Jag behöver veta NÄR jag ska vara på sjukhuset och veta på en ungefär VAD som kommer att hända så att jag kan förbereda mig mentalt. För er som inte lider av panikångest så är det väldigt svårt att förklara hur det känns, men i det stora hela så känns det som om jag ska dö, och även fast jag vet att jag inte gör det så går det inte att tänka logiskt mitt i en attack. Läkaren frågade om jag har tänkt igenom noga att det ökar i risk med varje snitt (med tanke på att jag är ung så påpekade hon att jag kanske vill ha fler barn, det är fullt möjligt att göra ett tredje snitt, men risken ökar) och att jag efter två snitt inte har möjlighet att föda vanligt om det blir en tredje gång. Sedan tog hon även upp risken med infektion, blödning och blodpropp. Allt detta är jag väl medveten om och har vägt in i mitt beslut. Sedan var det inte mer än så. Fick hem ett brev igår med tid och datum för inskrivning/genomgång och själva kejsarsnittet.
Även om det här är vad jag vill göra så känner jag mig inte direkt lättad, det gjorde jag inte förra gången heller. Minns att jag fick prata med överläkaren, som skulle ta det slutgiltiga beslutet och hon gav mig en tid direkt på plats. När jag väl kom utanför dörrarna på SÖS så brast det totalt och jag var tvungen att ta på mig solglasögonen så jag kunde gråta. Det kändes så läskigt att jag hade tagit ett så stort beslut själv, men ändå innerst inne så lättad att dom inte försökte övertala eller tvinga. Efter några dagar kändes allt bra igen och så var det den här gången också. Hela veckan har jag vaknat runt fyra på morgonen och legat och tänkt katastroftankar om hur allt går åt helvette den här gången och att jag minsann måste ringa och boka av min tid och försöka föda vanligt. Men igår när jag fick brevet hem med datumet och information om förberedelser så känns allt rätt.Klart oron sitter kvar, men risker finns det ju med en vanlig förlossning också, där har man ju ingen aning om hur det ska gå. Nu räknar vi ner till juli och hoppas på det bästa ♥
Fixat med fotobok
Medan lilleman sover en sväng så har jag suttit och fixat med en fotobok. Vi blev ju bjudna till Wien över nyår av Fredriks mamma för att vara med på hennes och Lars bröllop. Och nu äntligen har jag fått ihop alla bilder från den fina staden samt bröllopet i en fotobok. Jag gillar verkligen fotoböcker, även om jag tycker att det är kul att framkalla och klippa och klistra själv så blir det så himla fint att få alla bilder i en bok. Gillar att man kan göra helsidor så att bilderna blir riktigt stora, gör nästan alla bilder så. Fick ett erbjudande från Photobox (gör alltid mina fotoböcker via dem, men framkallar bilder via Fuji) där jag fick en bok med 30 sidor för bara 20 kr + 49 kr frakt. Rabattkoden är MAMSIDAN och den borde funka för er också. Erbjudandet gäller fotobok Design 20x20 cm med 30 sidor.
Minigarderob
När Kickan kommer blir det ju verkligen compact living här hemma och smarta lösningar är ett måste. Hon kommerju behöva ha sina kläder någonstans och jag tänkte prova att göra något liknande. Att hänga upp några hyllor och under den nedersta sätter man en stång så att det går att hänga kläder där. På hyllan kan man förvaringskorgar för strumpor, byxor och bodys, och så hänger man overaller, klänningar och koftor. Barngalgar från IKEA (5 st för 39 kr, som tyvärr inte finns i vitt) och förvaringskorgar från H&M Home.
Vecka 31
Min lilla busunge som snart ska bli storebror ♥
Idag går jag och magen in i vecka 31.Var hos barnmorskan igår och allt såg bra ut förutom att mitt järnvärde fortfarande är dåligt!? Har ju varit så duktig på att äta mina järntabletter...men hon sa att jag inte behöver oroa mig, bara att fortsätta med tabletterna. Kickans hjärta slog med 148 slag/minut, jag har totalt gått upp 5 kg och SF-måttet var 30. I och med att det blev ett "stort" hopp från förra mätningen (så SF-måttet var 25) så frågade hon om det var ok att hon skickade mig på ett tillväxtultrajud - jag som hade tänkt att be om ett tyckte att det var mer än ok :) Så skönt att få kolla fostervattnet och navelsträngen och se att allt är ok innan det är dags att träffa henne på riktigt (och kanske dubbelkolla att det verkligen är en liten tjej därinne). Fick även lite pepp inför mitt snittmöte på måndag, hon tror inte alls att det blir några problem, men sa att jag ska stå på mig om dom börjar prata om att "föda vanligt".
Igår började Fredrik jobba igen efter att ha varit hemma med oss i lite mer än två månader och det känns kan jag säga. Var så sjukt trött igåt och hade ont överallt. Dock var det ju full fart igår med besök hos barnmorskan och sedan eftermiddagen i parken. Idag har jag varit och hämtat paket och sedan tagit Elton på en runda och jag känner mig helt slut! Kan ju även bero på min järnbrist, men ändå, det är stor skillnad på att vara två och sedan helt plötsligt göra allt själv igen. Och med magen är man ju inte jättesmidig heller. Men det är inte mycket som är annorlunda från förra veckan, hon sparkar runt där inne och jag mår lite illa då och då, och får sammandragningar vid ansträngning. Hon verkar ligga ganska högt upp för jag kan knappt sitta i soffan utan att få andnöd, det är ett himla tryck uppåt. Halsbrännan är tack och lov borta, men jag orkar knappt äta något innan jag blir proppmätt och sedan känner jag mig mätt hur länge som helst. Man kanske ska försöka få till en magbild den här veckan, fasiken vad dålig jag är på det den här gången...
Vagga
Har gjort ett superfynd på Blocket idag! Just nu står den här fina vaggan från Troll (modell Sara) i vardagsrummet och jag är så nöjd. Hittade den som sagt på Blocket för 300 kr (kostar ca 1800 kr att köpa ny) och trodde inte att det var sant! Tänkte att den kommer ju såklart vara såld redan, men när jag hörde av mig så fanns den kvar. Skickade iväg Fredrik för att hämta den nu på kvällen och den är i perfekt skick och sååå fin! :) Nu behövs bara en madrass och ett spjälskydd för vagga. Gillar att man kan ta bort medarna och ha den utan vagg-funktionen. Men i början tror jag att det kan vara mysigt att kunna vagga lilla bebisen. Den här funkar att ha tills hon kan sätta sig upp själv och efter det kanske hon får ta öven Winstons säng och han får en växasäng, eller så köper vi en till spjälsäng. Det tar vi då :)
Vecka 30
Då var vi här, i en vecka som börjar med en trea! Vecka 30 (29+2).Precis som när jag väntade Winston så känns det så stort, nu är det inte långt kvar. Om jag blir beviljad ett snitt så är det bara ca 9 veckor kvar. Den 18 maj ska jag till SÖS för ett snittsamtal. Min barnmorska tror inte att det blir något problem i och med att jag gjorde snitt med Winston, men tydligen så vill dom prata med alla innan ändå, och det kan jag ju förstå. Jag är lite rädd med tanke på att Kickan kommer mitt i sommaren och det alltid är brist på personal då. Vill ju inte ha någon vikare eller nybörjare som lägger bedövningen eller utför operationen...Tänk om jag kunde få alla som var på plats sist, är så nöjd med hur allt gick sist. Kan bara hoppas på det bästa...
Jag mår bra, har egentligen inget att klaga på. Är trött, mår illa, har halsbränna till och från, sover dåligt och är inte jättesmidig längre. Men det är inget som gör att jag inte kan funka som vanligt. Sover en liten stund mitt på dagen och går och lägger mig runt 22 på kvällen. Är tack och lov inte uppe och kissar lika mycket längre, två gånger per natt brukar det bli. Det är jobbigt när jag inte kan somna om, då kan jag ligga vaken 2 timmar och bara snurra runt, vilket gör att jag är trött dagen därpå även om jag har gått och lagt mig tidigt. Att knyta skorna eller sitta på golvet och leka med Winston är inte jätteskönt, och att plocka upp saker fårn golvet överlåter jag helt åt Fredrik :) Nu är han hemma sista veckan på sin pappaledighet, det har ju varit så skönt att ha honom hemma så att jag kan sova när jag vill och få hjälp med allt. Men på måndag är vi själva igen. Har nästan glömt bort hur det är att vara själv hela dagarna, kommer säkert känna av det första veckan. Måste komma ihåg att ta upp Winston babykläder från källaren (storlek 50/56, resten har jag här uppe) och kolla vad som finns och vad som behöver köpas. Köpte den här otroligt söta dräkten med citroner från H&M, storlek 50, tänkte att den funkar bra om det är jättevarmt. Lilltjejen sparkar runt som bara den där inne och är väldigt aktiv, vilket alltid är skönt. På måndag ska jag till barnmorskan och jag ska höra om det är möjligt att få ett tillväxtultraljud, vill så gärna kolla mängden fostervatten och att navelsträngen ser bra ut.
Förhandsvisning - Pitch Perfect 2
Ikväll ska jag ta med lillasyster på förhandsvisningen av Pitch Perfect 2. Ska bli väldigt roligt att komma ut och göra något, det var ju ett tag sedan :) Hoppas bara att jag lyckas ta mig igenom hela filmen utan att bli kissnödig...
