Tyresta Nationalpark

Igår åkte vi iväg till Tyresta Nationalpark. Så himla vackert och härligt att göra någonting annat än att bara vara hemma. Vi tog barnvagnsslingan på 5 km och totalt var vi ute i ca två timmar. Winston älskade det, han var så glad och skuttade och sprang och var så nyfiken på allt. Bra motion och perfekt med dubbelvagnen som motstånd i uppförsbackarna :) När vi kom tillbakak till parkeringen och Winston såg vår bil så sprang han in i skogen och skrek "Nej jag vill inte åka hem, vill stanna i skogen!", vi fick bära honom skrikandes till bilen och muta honom med banan och majskrokar :) 

Dop för lilla Ines

I helgen var vi hos Fredriks bror + familj nere i Staffanstorp. Vi stannade torsdag till måndag och det är så härligt att få lite tid med familjen, så roligt att se alla små kusiner tillsammans! Sist när vi åkte ner var det verkligen gnäll och skrikfest från Jolie som inte alls tyckte att det var kul att sitta fast i stolen. Den här gången gick det mycket bättre, visst var det lite gnäll men inte alls så farligt. Gick mycket bättre att underhålla henne när hon var vaken. På lördagen var det dop för lilla Ines och det blev så fint och lyckat. Fikat hade dom hemma i trädgården och det var så mysigt! Av oss fick Ines en Happy Lights ljusslinga i doppresent och en tavla som jag har målat. Som sagt, härliga dagar ♥
 

Söndag

 
Söndagen lider mot sitt slut och jag ska snart gå och lägga mig. Lilleman har tyvärr varit dålig under helgen så vi har inte riktigt kunnat njuta av det fina vädret. Han har haft feber, dålig i magen, ingen aptit och hängig. Lilla hjärtat ♥ Men idag tog vi oss ut till parken. Jolie fick gunga för första gången och hon älskade det :) Winston lastade stenar på sin lastbil och åkte rutchkana. Sedan promenerade vi hem och lagade middag. Jag provaed att göra spaghetti av zucchini och det blev så gott! Har ätit bra och tränat de senaste två veckorna och det känns så skönt! 

Påskhelgen

Kan inte förstå att det redan har gått två veckor sedan påskhelgen! Vart tar tiden vägen, seriöst!? Jag fyllde ju även 30 år den helgen och vi åkte iväg till Staffanstorp för att hälsa på Fredriks bror + familj. Bilresan dit var ganska kaos då vi upptäckte att Jolie avskyr att sitta fast i bilstolen så länge...men efter mycket skrik, panik och många stopp så var vi äntligen framme! Barnens farmor var också där men visste inte om att vi skulle komma så hon blev glatt överraskad :) Winston har en kusin där som är 3,5 år (och en liten till som bara är 2 månader!) så han hade fullt upp med att leka med henne. Blev överraskad med sång och tårta på födelsedagen och god middag på kvällen. På lördagen firade vi påsk och det blev så himla lyckat, vi hade så roligt och satt och pratade och skrattade fram till halv två på natten (och jag fick i mig både vin och drinkar!). Det är verkligen härligt med stor familj och jag tycker att det är så synd att vi bår så långt ifrån alla på Fredriks sida av familjen. Men alltid lika kul och trevligt när vi väl ses ♥

Äntligen vänder det...

...hoppas jag! Här hemma har vi haft sjuka barn i två veckor! Bristningsgränsen är väldigt nära och när jag ser tillbaka på de två senaste veckorna förstår jag inte hur vi har klarat det. Första veckan var trots allt ganska "lugn" och det var inga större problem att vara hemma själv med båda. Jolie hade feber och lite hosta men var i stort sett som vanligt på dagarna. Nätterna var dock riktigt jobbiga och Fredrik tog alla första veckan. Mot helgen blev även Winston sjuk med hög feber och hosta. Han har ju tendens att få förkylningsastma vilket han fick. Tur att vi har Flutide och Bricanyl utskrivet som vi ska använda så fort vi hör att det piper i lungorna. Fredrik fortsatte att ta Jolie under natten (han sov på soffan med henne i vagnen bredvid) och jag har sovit med en kokhet liten Winston i vår säng.
Mitten på förra veckan blev Jolie sämre (medan Winston tack och lov blev lite bättre!) och fick värre hosta men fortfarande helt ok i allmäntillståndet. Under helgen var det riktigt jobbigt och vi ringde ett par vändor till 1177 och var redo att åka in till akuten både lördag och söndag då febern låg på 39 grader och hostan var hemskt påfrestande för henne. Vi har turats om med att ta henne på natten då hon har vaknat ca en gång i timmen. Vissa nätter har hon inte sovit alls, utan bara skrikit och sovit i perioder på typ en kvart för att sedan vakna och gråta igen. Alltså det är verkligen fruktansvärt att höra sitt barn gråta och vara så olycklig och inte kunna göra något åt det. Och att vara helt sömnberövad och orolig samtidigt gör att man blir tokig! Vi har tryckt i oss socker och koffein, sovit i skifft och tyvärr sagt en del saker till varandra som vi egentligen inte menar. Att ha sjuka barn tär verkligen på en!
I måndags var vi på vårdcentralen med Jolie. Vi ville att någon skulle lyssna på lungorna (då vi var så oroliga för lunginflammation) och även vara säkra på att det inte var något annat i och med den ihållande febern. Vi fick en AT-läkare som lyssnade på henne tittade i öron och hals och konstaterade att det "bara" var influensa och att vi bara skulle stå ut tills det gick över. Ca två timmar senare blev Jolie helt plötsligt mycket sämre igen, hon gnällde och grät oavbrutet, febern låg på 39 grader, hon ville inte äta och blev slö och svår att få kontakt med. I ca 5 timmar väntade vi innan vi ringde vårdguiden som sa att vi direkt skulle åka in med henne till akuten. Väl där gick det väldigt fort tills vi fick träffa en läkare. Han undersökte Jolie (som gallskrek konstant och sedan bara däckade i min famn) och konstaterade att hon hade influensan OCH början på en öroninflammation. Han sa att hon förmodligen hade väldigt ont (i örat och även i halsen där hon var väldigt röd) och därför blivit så påverkad. Enligt honom borde även läkaren på vårdcentralen ha sett att hon var röd i örat...sista gången jag accepterar att en AT-läkare undersöker mina barn! Vi fick iaf penicillin utskrivet som hon börjad med igår. Inatt har jag sovit 4 timmar... men idag verkar hon äntligen må bättre. Ingen feber och hon har varit på bra humör och kunnat sitta själv och leka. Hon somnade strax innan kl 19 och har hittills bara vaknat två gånger för att få nappen. HOPPAS att vi får sova inatt! 

Inställd resa

Det blir ingen resa för oss idag! Lilla Jolie fick feber igår och jag avbokade resan direkt, tar inga chanser, kul att sitta i Helsingfors med en bebis som kanske behöver akut vård. Och även om det kanske inte skulle bli så illa så känns det fel att resa bort med henne när hon inte är ok. Under dagen var hon i stort sett sig själv, lite extra gnällig och mammig bara, men sedan på kvällen när febern steg lite till (hon hade 38,7) så var hon så ynklig och inte alls den glada Jolie vi är vana vid. Hon hade ont i kroppen, gick inte alls att byta blöja eller ta på pyjamas utan att hon blev jätteledsen :( Natten var inte alls rolig. Jag och la mig med henne i sängen runt halv tolv och hon somnade direkt, men vaknade sedan hela tiden, gnällde och gnydde, snurrade runt och kunde inte alls komma till ro. Vid två orkade jag inte mer (jag har också lyckats bli sjuk med ont i halsen, snorig och ont i huvudet....) utan kände att jag måste få sova några timmar. Gick upp till Fredrik (som sov på soffan eftersom jag hade Jolie i sängen) och han tog över. Vaknade halv sju och smög ut i vardagsrummet. Fredrik hade nattat henne i vagnen och hon sov så sött. Med tydligen har hon sovit lika oroligt hela natten, utan att jag har hört det, så Fredrik har inte heller sovit. Idag är han hemma med oss, så skönt! Winston är på förskolan och vi ska försöka sova lite i omgångar för att ta igen sömnen. Jolie verkar må toppen idag och är glad och feberfri, hoppas det inte kommer tillbaka ikväll!

Emotional

 
Känner mig så känslosam idag, lycklig och ledsen och tacksam och ja, allt på en gång. Låg på sängen med Jolie och Elton, solen sken in och Jolie satt och pillade en en leksak och var så nöjd, hade på Adele i bakgrunden och helt plötsligt känner jag bara hur känslorna far runt i kroppen och så börjar jag gråta som en barn. Den här lilla tjejen, en liten människa som ska växa upp och bli stor, att hon är min, min och Fredriks, att jag får vara hemma med henne och att det kommer gå alldeles för fort och snart sitter jag på ett kontor om dagarna och mammalivet hemma med mina hjärtan är över. Även om det är långt kvar (Jolie ska börja på förskola i augusti 2017) så vet jag att det går så fort. Kan verkligen inte förstå att Winston är så stor redan, det var nyss jag var hemma med honom och han var lika gammal som Jolie. Jag har levt i den här lilla bubblan så länge (gick på mammaledighet med Winston i oktober 2013 och hann aldrig börja jobba igen innan Jolie) och jag är så rädd för hur det ska vara utanför. Jag längtar inte alls efter att börja jobba, känner inte alls de där känslorna "jag behöver komma ut en sväng och träffa andra vuxna annars blir jag tokig", känner mest att jag vill vara hemma med mina barn för alltid (ok, jag vet att det inte går...) och jag kan inte föreställa mig en vardag där jag är på jobbet mer än med mina bebisar. Är så tacksam och njuter för fullt av tiden som är kvar då jag får vara hemma med Jolie, och Winston bara är på förskolan 6 timmar om dagen/tre dagar i veckan ♥

Äntligen fredag!

 
Helgen är så välkommen idag, i vanliga fall brukar jag inte bry mig så mycket (men det är såklart härligt att ha Fredrik hemma och kunna göra saker tillsammans), jag ogillar att haka upp mig på en dag i veckan, att den skulle vara bättre än alla andra, jag gillar min vardag! Men den här veckan har barnen sovit så himla dåligt, så jag ser fram emot sovmorgon och att vara två om att ta hand om barnen (och hunden!). Vet inte vad det är med dom. Winston brukar ju aldrig sova dåligt, men hela veckan har han vaknat minst en gång och varit jätteledsen. Och han vaknar alltid när man själv är på väg att gå och lägga sig eller redan sover.
Inatt vaknade han klockan två och var ledsen. Jag gick in till honom och han bad om välling. Hans napp var helt trasig (han biter på den) så jag fick ta en av Jolies och göra ett större hål i den med en kniv. Sedan ville han att jag skulle sitta hos honom. Jag satt där på det kalla golvet i bara t-shirt och frös och ville bara gå och lägga mig igen. Det gick tack och lov snabbt för honom att somna om. Kl. 04.30 vaknade Jolie och då fick Fredrik ta henne. Innan dess hade hon vaknat då och då och gnällt och velat ha nappen. I vanliga fall somnar hon mellan 19-20 och vaknar runt 03-04 för flaska. Men den här veckan har hon småvaknat hur många gånger som helst och gråtit riktigt ordenligt. Minns att Winston också hade en sådan period, när man blev väckt flera gånger och sprang fram och tillbaka till sängen. Hoppas att det går över snart.
Även om jag inte är så väldigt påverkad av det på dagarna så tycker jag att det är så jobbigt där och då, när man måste upp och lämna den härliga sängen. Kaffe och socker gör sitt dagen efter så man orkar ;) 
Nu blir det filmmys med min älskling (The Intern) och både godisskålen och chipsskålen åker fram. 

Helsingfors

 
Vår förra båtresa till Helsingfors, mars 2015
 
Har precis bokat en resa till Helsingfors. Vi blir borta 10-15 februari. Åh vad kul det ska bli att komma iväg allihopa och så kul att få träffa pappa (Jolie får träffa morfar första gången!), nästan ett år sedan vi såg nu. Helt sjukt hur fort tiden går, jag var där på min födelsedag förra året (25 mars) och då låg Jolie i magen, och nu när vi kommer dit är hon 7 månader. Blir ju väldigt intressant att se hur det går med nattning av båda barnen i den lilla hytten ;) På vägen dit har vi dock bokat en stor hytt med dubbelsäng så då går det nog ganska bra med barnen på varsin sida av sängen (Winston i resesäng och Jolie i vagnens mjuklift). Jolie brukar ju inte skrika när hon vaknar så det går nog bra att mata henne på natten utan att väcka Winston. På vägen hem blir det liten hytt men vi har ju åkt så tidigare med Winston och då var det inga problem med att få plats med resesängen och mjukliften tar ju inge plats alls så det blir bra! :) Inte hela världen heller om det blir lite kaos känner jag, får ta igen sömnen hemma. Vi tar med bilen, himla skönt att kunna packa med allt vi behöver hos pappa så som vagn, två resesängar, madrasser och alla packning. Då har vi även båda bilbarnstolarna på plats och kan smidigt åka in till stan om vi skulle vilja det. Det är verkligen mycket som ska med när man har små barn!

Tidig morgon

Idag vaknade Jolie 5.45! Inte för att hon var pigg utan för att hon hade bajs på g. Försökte vagga om henne och hon var uppenbarligen trött men kunde inte somna. 6.20 gick jag upp med henne till Fredrik och gick och la mig en liten stund till, hann inte somna om men skönt att ligga under täcket och blunda. Fredrik kom in med henne 6.45 då han var tvungen att börja göra sig i ordning för jobbet. och som jag misstänkte hade han bytit blöja på henne. Gick upp och gjorde en flaska till henne och tittade på Nyhetsmorgon och drack kaffe medan jag matade Jolie. Hon somnade nästan direkt i min famn och jag satt och pussade och gosade med henne en stund, så mysigt när dom sover i famnen ♥ Winston sov fortfarande så jag passade på att duscha. Nu sitter vi här jag och lilleman och äter frukost och han läser bok medan jag bloggar :) Jolie sover fortfarande men jag tror hon vaknar snart, får se hur det går med sömnen resten av dagen nu när det blev så fel. En vanlig dag vaknar hon sju och sover mellan 9-10, 12.15- 14.30, 16.30-17.00 och sedan 19.30 och sover då ibland hela natten fram till sju eller så vill hon äta vid 02. Förut matade jag alltid henne kl 23, tog upp henne medan hon sov och matade, rapade och la tillbaka i sängen. Men nu har hon börjat vägra ta flaskan, så jag hoppar numera över det och ibland sover hon hela natten och ibland vill hon äta. Ger en liten flaska för att vänja henne vid att inte äta mitt i natten. Nu hör jag att lilla damen har vaknat så nu kickar vi igång denna dagen på riktigt :)

Torsdag

 
Känns hela tiden som om det är måndag idag bara för att Fredrik gick tillbaka till jobbet idag. Så härligt att det är torsdag och att det snart är helg igen. Har varit själv idag och det är sååå tråkigt, saknar redan våra mysiga dagar tillsammans. Så idag var det betydligt mer fart och rutiner än det har varit på senaste. Jobbigast av allt var att ta ut alla för att rasta Elton, speciellt nu när det är så kallt. Klädde på barnen och sedan satt dom i vagnen och väntade medan jag irrade runt efter allt som behövdes (nycklar, mobil, bajspåsar, mina vantar...), var helt svettig när jag väl kom ut! Och om några timmar är det dags igen...
 
Annars har det flytit på väldigt bra, Jolie har sovit som hon ska (en timme mellan 9 och 10, och nu sover hon mellan 12.20-14.30) och jag hoppas att vi kommer in i sömnrutinen fort (vi har slarvat lite under ledigheten). Winston sover också nu fram till 14.30 så jag sitter här med en kaffe och slösurfar. Gött! Bakade en kladdkaka igår med klickar av karamelliserad mjölk i som fortfarande står orörd i kylen, eventuellt skulle mamma och lillasyser komma över senare så då blir det fika :) Nu återgår jag till surfandet och ser om jag kan göra några bra reafynd, puss på er!

I vår lilla bubbla

 
Några snabba bilder på nyårsdukningen innan vi satte oss ner och åt
 
Hej från bubblan vi befinner i oss i - Fredrik har varit ledig sedan den 23 december och börar jobba imorgon igen. Winston hra varit hemma sedan den 17 december och det känns jättekonstigt att även han ska till förskolan imorgon. Vi har haft det så himla mysigt! Inte för att vi har gjort något speciellt, varit på lite shopping, åkt pulka, tagit långprommenader, sett massa bra filmer (Tips: Southpaw, Everest, True Story, The Martian, The visit), lagat god mat, firat nåyr med goda vänner, turas om att få sovmorgon, byggt duplo. Så tråkigt att det är över nu, har varit så skönt att få den där tiden till att bara vara tillsammans och att vara två hela tiden är underbart, då finns det chans att få egentid med varje barn och det är så mysigt och välbehövt!
 
Nyår firade vi hemma hos oss med våra vänner Jenny och Robert och deras två barn (som är väldigt täta i åldrarana med våra två). Vi åt middag, drack vin, barnen fick leka, ta på pyjamas och titta på Pippi, vi åt efterrät och drack skumpa och satt och pratade fram till tolvslaget. Barnen sov gott lite här och där och det gick så bra :) Så skönt att fira med andra som har barn, man behöver liksom inte ursäkta sig när man måste gå från bordet hundra gånger eller känna sig stressad för att man ska natta barnen så fort som möjligt. Några nyårslöften har jag och det är att lägga mer energi på mig och Fredrik (även om jag tycker att vi har det riktigt bra med två barn där vi får mycket tid tillsammans varje kväll), att välja mina strider och inte låta trötthet och stress gå ut över varandra, vi är i det här tillsammans, dream team ;) Ska ta tag i att framkalla bilder och göra album till barnen (började med Winston men har inte kommit längre än till när han är 4 månader!) och skriva en rad om deras dagar/utveckling varje dag. Rensa varje vrå hemma, sakta med säkert, och slänga eller skänka sådant som inte har används på länge. Se till att hela familjen äter mer vegetariskt (i nuläget är det jag och Winston, och han äter kött ibland). Ska även försöka lägga lite mer tid på bloggen, det är ju så himla kul! Puss och kram på er och hoppas att det nya året blir toppen ♥

God Jul!

Årets julkort som blir väldigt sena i år, har inte ens fått hem min beställning än...men men dom får komma fram i mellandagarna, vi önskar ju trots allt en god jul och ett gott nytt år ;)
 
Jag och Winston är uppe och sitter i soffan och äter frukost. Idag firar vi jul hemma hos mamma. Riktigt lugnt och skönt inför den här julen. Har haft alla julklappar färdiga ett bra tag (förutom en klapp som jag åkte iväg och köpte igår) och eftersom vi inte är hemma så har vi helt skippat julstädning ;) Hos mamma blir det också lugnt, vi ses liksom för att äta gott och umgås,väldigt kravlöst. Jag kan tycka att det är så sorgligt med folk som stressar ihjäl sig inför jul och som hetsköper dyra julklappar - varför? Jag vill lära Winston och Jolie att julen inte handlar om vem som får flest klappar under granen, vill att dom ska vara tacksamma och uppskatta det dom får. Precis som när Winston fyller år så blir det två klappar till vår lilla älskling (en bok och Duplo). Har valt dom med omsorg och jag vet att han kommer bli jätteglad. Lilla Jolie får inga paket av oss, sätter istället in pengar på hennes konto, känns mer praktiskt så eftersom hon inte kan öppna några paket. 
Jag står för efterrätten idag och har en Nutellasemifreddo i frysen och lite senare ska jag även svänga ihop en banoffeepaj. Hur ni än firar så önskar jag er en riktigt god jul och hoppas att ni får lite lugn och ro och tid till att umgås med familj och vänner isället för att "prestera" för Facebook och Instagram ♥

Akuten x 2

Både onsdagen och torsdagen spenderades på akuten...en gång med Elton och en gång med Jolie (igen!!!). På kvällen i onsdags märkte vi att Elton var alldeles svullen i baken, som en stor knöl som var lite lila. Vi blev såklart jätteoroliga och ringde till veterinären. Dom sa direkt att det förmodligen var analsäcksinflammation och att det inte var någon akut fara. Vi bokade en tid till dagen efter men oroade oss fortfarande då han var så himla besvärad, han tjöt om man kom emot och han ville hela tiden vara där och slicka. Plötsligt ser vi att det är blod i soffan och Elton försöker desperat tvätta sig. Fredrik får på honom en av Jolies blöjor så att han inte kan komma åt, då är det som om han bara ger upp, helt utmattad lägger han sig på mattan och är helt okontaktbar. Vi ringer tillbaka till veterinären som fortfarande tycker att att vi kan vänta till imorgon. Men nej, vi ville absolut inte vänta. Mitt under detta börjar Jolie att kaskadspy...Winston var magsjuk i måndags så vi förstår att hon har blivit smittad. Vi beslutar att Fredrik ska åka in med Elton och jag stannar hemma med barnen. Ringer hit mamma eftersom jag blev så orolig att vi skulle behöva åka in med Jolie (med tanke på hur det blev sist). När Fredrik väl kommer hem med Elton så är han helt borta och blöder jättemycket från rumpan. Usch vad jobbigt det var att se honom så, han bara ramlade ihop på köksgolvet och låg där. Vi grät båda två. Veterinären hade givit honom lugnande, öppnat upp och spolat rent. Ser så läskigt ut, som ett hål rakt in. Mitt lilla hjärta. En strut har han runt huvudet också som han ska ha i 6 dagar. Han får medicin och smärtstillande. 
 
Jolie fortsatte att kaskadspy och på torsdagsmorgonen hade hon även feber. Då hade det gått 12 timmar och hon var blek och lite slö. Ringde vårdguiden som sa att vi var tvugna att åka in till akuten direkt eftersom det var stor risk att hon skulle bli uttorkad. Med en sjuk hund och Winston som skulle till förskolan löste vi det så att vi gjorde oss i ordning fort och packade en väska till mig och Jolie (ifall vi skulle bli inlagda). Vi lämnade Elton hemma en liten stund medan Fredrik körde oss till akuten, lämnade mig och Jolie och åkte hem för att lämna Winston på förskolan och sedan vara hemma med Elton. På akuten fick vi komma in direkt och det konstaterades att hon var något uttorkad men ingen fara med henne. Hon fick vätskeersättning och dom undersökte henne och tog blodprov. Maginfluensa med order om att forsätta ge henne vätskeersättning och lite mat i taget. Är så glad att jag har kunnat ge henne bröstmjölk de här dagarna, har pumpat massor och hon har dessutom inte ätit mer än ca 30 ml år gången. Jag och Fredrik skulle egentligen ha gått på julgalan ikväll med Fredriks jobb, min lillasyster skulle vara barnvakt, men eftersom Jolie fortfarande inte är helt ok så fick Fredrik gå själv. Hon äter lite dåligt, men kräks tack och lov inte. Så här sitter jag själv denna fredagskväll med en sjuk bebis, en sjuk hund och en till liten älskling som sover. Har ätit tacos och tittat på Homeland, Jolie har sovit sedan klockan sju men vaknar nog när som helst för lite mat. 

Vilken dag!

 
Bild från Instagram idag, innan spyor och bajskaos...
 
Asså...trött är bara förnamnet efter den här dagen. Allt började lugnt och fint med båda barnen hemma eftersom Winston inte kändes helt hundra (han kräktes och hade feber i helgen). Vi lekte med lego, promenerade med hunden och fixade lunch. Winston somnade fort och planen var att även Jolie skulle somna samtidigt...men så blev det inte. Eller, somnade gjorde hon och jag pumpade och betalade räkningar, skulle just sätta mig med min bok då hon börjar gråta. Oftast behövs bara nappen men ingenting hjälpte. Jag vaggade, gav nappen (som hon pillade ut hela tiden!), försökte rapa henne, försökte sova bredvid henne i sängen. Men till slut bara skrek hon och jag tog ut henne till vardagsrummet. Där kommer en stor rap och jag tänker "jaha det var därför....". Lägger henne i vagnen och hör Winston ropa "mamma". Tittar på klocka och inser att det inte blir någon "egentid" eller powernap som jag hade tänkt att ta. Jolie somnar fort i vagnen och jag tar upp Winston. Vi lyssnar på musik och äter mellis och jag är så glad att jag får tanka på med lite koffein och socker istället för den planerade sömnen.
 
Helt plötsligt börjar Winston spy, över hela bordet, stolen och mattan. Jag lyfter upp honom och bort till golvet (vill bort från mattan!) där han spyr ner golvet och sig själv...Ett djupt andetag och av med alla kläder och in i duschen med honom. Väl ute från badrummet ska jag ta tag i städjobbet och då vaknar Jolie. Hon är dock ganska nöjd så jag hinner torka upp från golvet, bordet och lägga kläderna i en påse. Över mattan slänger jag en handduk för Jolie börjar bli otålig och jag känner hur stressnivån stiger. Tvättar och spritar händerna och börja fixa med flaska till Jolie (samtidigt som jag får skälla på Elton som försöker slicka i sig spyan på mattan...). 
 
Vi har en lugn stund i soffan, jag matar Jolie och Winston myser och tittar på Svt Play. Då brakar det till i Jolies blöja och på skötbordet ser jag att det har läckt överallt. När kläderna väl är av har hon bajs på hela ryggen och armarna. Här ber jag en bön till Gud och känner att tårarna är nära. Ropar in Winston i badrummet där han får sitta på pottan med min mobil och fortsätta titta på sitt program. Fixar ett bad till Jolie och allt lugnar ner sig. Hon älskar att bada och stressen inombords lägger sig. Efteråt myser vi alla på sängen och ÄNTLIGEN kommer Fredrik hem. Han tar köksmattan och går ner till tvättstugan och jag tar ut Elton och Jolie på promenad när han kommer upp igen. Efter det hinner jag pumpa och äter kalla rester från kylen. Gör välling till en väldigt trött och gnällig Winston som precis gör nummer två i blöjan. Fredrik tar det och efter en stund hör jag hur han spyr i badrummet - precis när nya blöjan och rena pyjamasen var på. In i duschen igen, men eftersom han är så trött så gråter och skriker han hysteriskt. Gumpa, favoritnallen, har även han fått spya på sig...Efter mycket om och men är han duschad och har ny pyjamas igen (och Gumpa är även han duschad och genomblöt men ska ändå gosas med såklart). Vi ligger i vår säng och läser typ hundra böcker. Precis när jag tror att han har somnat så sätter han sig upp och säger att han vill sova i sin egen säng. Bäddar ner honom och sitter bredvid i mörkret tills han har somnat. Vilket tar typ sju minuter. Lilla gubben ♥
 
Ikväll ska jag lägga mig i tid (var uppe till halv tolv igår vilket är alldeles för sent för mig) så att jag orkar med morgondagen ifall det blir en repris på den här dagen...Båda barnen sover iallafall gott och jag ska bara slöa i soffan och pumpa och sedan däcka! 

Fars Dag

 
Idag har vi firat pappan i huset med Nutellasemifreddo och paket och många pussar och kramar :) Semifreddon blev så galet god! Receptet hittade jag på Jennys matblogg och det var löjligt enkelt att göra. Det smakar som glass med maränger och Nutella. Kommer definitivt börja göra denna när vi har kalas hemma. 
 
Och all kärlek till min egna pappa idag också så klart! ♥

Tiden springer iväg!

Älskade, underbara skatter ♥
 
Det blev visst en ganska lång bloggpaus som inte riktigt var planerad. Fullt upp med två små som dessutom är hemma båda två den här veckan och är sjuka :( Det är ju så himla kul att gå tillbaka i arkivet i bloggen och läsa, och jag vill verkligen vara duktigare på att blogga, men tiden asså...oj vad den springer iväg! Winston somnar kl 19 som vanligt på kvällarna och Jolie somnar vid 20:30 (idag somnade dom samtidigt vid sju och vi har redan hunnit kolla på en film - "Southpaw", så bra!). Kvällstiden brukar jag och Fredrik spendera tillsammans med att mysa i soffan och se på någon bra film/serie och prata om hur dagen har varit. Nu när det är mer att göra och ta hand om så känner man att det är viktigt att hitta tid för varandra. Från och med att Fredrik kommer hem från jobbet och tills Winston har lagt sig är det ju bara full fart - Laga mat, äta mat, plocka undan, bada, sätta på pyjamas, pumpa mjölk, göra välling, borta tänder, byta blöja, mata bebis...puh! ;) Men jag älskar det och lilla Jolie är så glad och nöjd och hänger med överallt. Allt handlar verkligen om att förbereda allt så bra som möjligt. Till exempel att plocka undan efter maten och fixa köket på en gång, plocka undan leksaker och sånt när Winston har lagt sig, se till att det finns matlådor till alla, lägga fram kläder till barnen och mig själv och fixa förskoleväskan. Man får verkligen superpowers som förälder :)

Firat mamma

Idag har vi firat mamma på hennes födelsedag. Vi barn gick ihop och köpte presenter och fixade med fika och blommor och hon behövde bara dyka upp och njuta av sin dag :) Provade ett nytt recept på cupcakes och det blev så gott. Gjorde dom i miniformat så man kunde äta fler ;) Provbakde för att eventuellt göra dom till Jolies dop och kommer definitivt göra dom! Äpple och kanelmuffin med ett vaniljfudgefluff toppad med karamelliserad mjölk. Winston som aldrig får socker annars blev helt vild på godsakerna och åt två cupcakes på raken och skrek "till" och "mer" efter det, men då fick det vara bra! En fin dag ♥

Bra nätter, tuffa dagar

 
Det har varit ett par tuffa dagar sedan torsdag förra veckan. Winston vaknade då med feber och var hemma från förskolan. Nog med att det kan bli väligt kaosigt när båda är hemma, men då en dessutom är sjuk...man kan väl säga att jag var rätt svettig och trött när det dagen var slut. På fredagen vabbade Fredrik och Winstons feber (som var uppe i 40 grader nästan hela tiden) höll i sig till söndag kväll. Så jobbigt att se sin lilla bebis (jag vet- han är ingen bebis längre!) ha så hög feber. Hade båda barnen själv både måndag och tisdag (Winston går på förskolan tis-tors) och det var mer än kaos. Asså det var något som hände precis hela tiden. Winston var inte alls sig själv, visst är han trotsig i vanliga fall, men inte på det här sättet. Han ritade på mattan, lekte med Eltons mat, kastade leksaker överallt (och på mig), klättrade på kökssoffan (där han absolut inte får vara själv), vägrade klä på sig varje gång vi skulle ut med hunden, vägrade blöjbyten, kastade mat på mig....listan kan go on and on. Mitt i allt det här måste jag ju även ta hand om Jolie och pumpa och laga mat och rasta hund...jag var totalt gråtfärdig när Fredrik äntligen kom hem och Winston däckade i sin säng innan klockan sju. Tyckte inte att han var redo att komma tillbaka till förskolan så han var även hemma igår och körde en repris på måndagen. Ibland, när det blir så här, så undrar man om man är med i dolda kameran eller om naturlagarna inte borde hindra sånt här från att hända.
Jolie är en väldigt lätt bebis att ha att göra med och det är tur! Men jag får så himla dåligt samvete när hon får sitta i babysittern eller ligga någonstans bara för att Winston kräver så mycket och man tänker att hon ändå är nöjd och inte förstår på samma sätt att hon inte får all min uppmärksamhet. Man får hela tiden pussla med tiden och uppmärksamheten och försöka vara så närvarande som möjligt för båda. Jag kan väl säga att "tvåbarnschocken" har kommit ganska rejält så här i efterhand. Men det är ju inte alltid kaos, för det meta är det faktiskt inte alls kaos utan bara mysigt, men just dom här senaste dagarna har varit helt galna. Det är tur att mitt i allt så har Jolie haft väldigt bra nätter (vilket hon för det mesta alltid har) där hon har sovit i sträck 22.30 - 05.45. Att få sova 7 timmar i sträck är ju helt magiskt! :) En utvilad förälder är en bra förälder tycker jag, är man trött så tappar man tålamodet mycket fortare och jag hatar att känna att jag inte har haft tillräckligt med tålamod. Idag är Winston tillbaka på förskolan och det känns jobbigt. Jag älskar att ha båda hemma (ja, trots att det är galet ibland) och det är fortfarande lika ångestfyllt att lämna honom, även om det tack och lov inte är några tårfyllda avsked, så vill jag ju helst av allt vara med båda mina barn hela tiden ♥

Winstons 2- årskalas

Om två månader fyller Winston 2 år! Jag hade tänkt att årets tema skulle bli - big surprice - bilar! Har letat lite efter kalasprylar och de bästa hittade hos Leilas Generalstore. Muffinsformar med dekorationer och även en vimpel i samma tema tänkte jag beställa. Sedan tänkte jag även göra en tårta med en stor lastbil som dekoration som har godis på släpet, får se om jag hittar lite inspirerande bilder på vad jag menar. Tänkte mig även lite vita pompoms, ballonger och fina sugrör. 

Tidigare inlägg
RSS 2.0