Japp, ni får stå ut med lite mer babykläder ;) Hittade några godsaker på KappAhl. Åkpåsen måste vi definitivt köpa! Tror att jag har en rabattkupong med 20% på valfri vara som fortfarande gäller som blir perfekt att använda till denna. Vi har fortfarande ingen åkpåse till liggdelen och denna känns perkfekt i både

pris (499 kr) och modell. Övriga plagg är ju bara sååå söta :)

 

Detta står på önskelistan just nu! Superfin nyinkommen matta från IKEA, skulle vara underbar i köket. Kudde från Ellos och vas från Mio som jag vill ha till vardagsrummet. Plåtlådorna och dinosaurien skulle vara så fina till Leo.

 

Åh så mycket sött det finns till de små på Lindex. Kolla in fötterna på pyjamasen :) Mustaschtröjan och de små tofflorna måste jag köpa till kotten, urgulligt!

 

Sötaste lilla mössan från Newbie. Måste bara till närmaste KappAhl och köpa den :)

 

Jag är så himla sugen på en bricka i marmor. Det blir dock inte den fina ovan från Hay utan jag har en liten idé om att gå till en kakelaffär och be dem skära till en platta. Blir då utan kant, men vore så fint att ha på typ köksbordet med lite småplock på eller på köksbänken med oljorna och det på. Får se om det är något som går att genomföra, återkommer med bilder i så fall :)

 

Lite nytt som har trillat in hos H&M Home. Gillar ju verkligen när det är djurprint på grejer så kudden och ljusen faller mig i smaken. Vasen är superfin och lektältet hade jag klickat hem till Leo och lillebror om det hade funnits plats.

Igår gick jag och magen in i vecka 31!

Jag var på besök hos barnmorskan i tisdags och allt såg bra ut. Fick höra världens finaste hjärtljud som slog med ca 143 slag/minut. Mitt SF mått är nu 29 och jag har hittills gått upp 5 kg. Jag och Fredrik blev inskrivna på några kurser, bland annat om amning samt förlossningsförberedelser. Ska bli intresant :) Jag började jobba i tisdags igen efter en semester på 13 veckor. Var helt slut efter första dagen! Bara att åka tunnelbana och släpa på datorn hela vägen till kontoret var jobbig. Vaggade fram och kände hur folk gick om mig på gångvägen, haha, men jag kan liksom inte gå fort längre. Får så lätt kramp i ljumsken, eller att det liksom drar.

 

Idag har jag varit på SÖS på förlossningsplanering. Fick ju en remiss av barnmorskan då jag nämde att jag helst vill göra ett planerat snitt. Jag var verkligen beredd på det värsta, att jag skulle få träffa någon som inte alls ville lyssna eller som skulle försöka övertala mig att föda vanligt. Men hon var verkligen sååå gullig. Vi pratade en massa om min panikångest och hur jag känner inför förlossningen. Hon bokade väldigt snabbt in mig för en tid hos läkaren som ska bedömma rent medicinskt om jag är en kandidat för kejsarsnitt. Ser allt bra ut då så såg hon ingen anledning till varför jag inte ska få ett snitt. Vilken lättnad! Så skönt att prata med någon som förstår mig och som inte försöker motarbeta mig eller förminska vad jag känner.

För er som ännu inte har tröttnat på fjärilar och insekter så finns dessa fina burkar i tre olika storlekar på Åhlens. Jag har definitivt inte tröttnat och kommer förmodligen att springa till närmaste Åhlens redan den här vecka för att införskaffa alla tre :)

Idag går jag och magen in i vecka 30. Wow, nu är det faktiskt inte så långt kvar, känns helt overkligt att vi redan har kommit in i en vacka som börjar med siffran 3...Mår fortfarande väldigt bra och det är jag tacksam över. Har ingen foglossning, ingen ischias och inte ont alls på något sätt. Känner mig bara lite osmidig. Tappar jag något på golvet så får det ligga kvar eller så ber jag Fredrik ta upp det. Sätter jag mig på huk så är det svårt att komma upp, haha :) Mina fötter svullnar upp ibland och att gå runt mycket gör att det dunkar i fötterna som om jag har gått flera kilometer. Sover väldigt bra, men går upp och kissar ca 4 - 5 gånger per natt. Bebisen sparkar som bara den och det är den bästa känslan jag vet just nu ♥

 

 

På onsdag går jag in i vecka 30 och nu är det inte långt kvar tills vår efterlängtade lillebror är här. Men herregud så orolig jag är hela tiden. Ända sedan jag började känna sparkar i vecka 25 så är jag väldigt uppmärksam på hur livlig min lilla älskling är i magen. Och det har varit en himla drag varje dag med riktiga karatekickar så hela magen hoppar. Och varje gång blir jag lika glad, för att jag vet att han är där inne.

 

Igår var jag väldigt aktiv med besök på Ikea och sedan fixade jag i rummet hela eftermiddagen och kvällen. Jag hade hela tiden i bakhuvudet att jag inte hade kännt lika mycket sparkar, men antog att det var för att jag hade rört mig så mycket. Han sparkar annars nästan alltid bara när jag sitter stilla. Vid åtta på kvällen satte jag mig äntligen ner och väntade på att få känna lite aktivitet. Drack lite isvatten och buffade lite på magen medan jag kollade på Solsidan. Efter en halvtimme hade jag fortfarande inte kännt något och jag började få lite lätt panik. Tänkte att jag inte borde ha bäddat i ordning spjälsängen för nu är det något som är fel. Googlade lite och läste både den ena och det andra, nio barn som föds döda varje vecka och att det ibland är lite mindre aktivitet i magen. Självklart hakar jag upp mig på det värsta och börjar gråta. Fredrik tycker att vi ska ringa akuten om jag vill men att det säkert inte är någon fara. Jag singer till SÖS men hinner inte säga mer än att jag är i v 29 och upplever att fosterrörelserna har avtagit, fören jag börjar gråta igen och Fredrik får ta över samtalet. Sedan lägger han på och säger att dom tycker att vi ska komma in och göra ett ultraljud. Jag tänker bara "nu händer det mig, nu blir jag en av alla dom som har otur och något går snett med bebisen i magen". Tänker även på att jag har sovit på höger sida inatt och att det är mitt fel och bebisen har inte fått tillräckligt med syre. Fredrik åker iväg för att hämta lillasyster som ska passa Leo och Elton och de 20 minuterna han är borta känns som världens längsta. Gråter hela vägen in till SÖS, men försöker skärpa till mig när vi väl är framme för att folk inte ska titta på mig. Men hela sjukhusmiljön som jag avskyr gör att jag inte kan hålla det inne.

 

Väl inne på förlossningsavdelningen så väntar dom på oss och jag får komma in i ett undersökningsrum direkt. De börjar med att lyssna efter hjärtat och det tar några sekunder innan hon äntligen hittar rätt och vi hör lillens hjärtljud. "Det slår jättefint" säger hon och jag känner mig genast lite lugnare. Hon går iväg och sedan kommer doktorn som gör ett ultraljud. Även där  ser allt bra ut, vi ser vår lilla älskling på skärmen, han sparkar runt med fötterna och får även hicka som vi kan se :) Det var så otroligt skönt att ligga där och titta på honom och veta allt var bra. Läkaren sa att det var bra att vi kom in, det är så lätt att bara göra ett ultraljud och säkerställa att allt är bra än att ignorera sin oroskänsla. Och det var ju skönt att höra, kände mig först lite dum som hade jagat upp mig så mycket och så var allt bra. Men å andra sidan så händer ju det värsta ibland och jag hade aldrig kunnat sova eller lugna ner mig om vi inte hade åkt in. Gråter hela vägen hem av lättnad och somnar sedan helt utmattad. Frågade dessutom läkaren om det stämmer att man inte ska sova på höger sida, och hon sa att jag sover på precis vilken sida jag vill, men att man ska undivka att sova på rygg.

 

Usch vad nojig man blir av allt man läser. Jag oroar mig säkert minst en gång om dagen över att något ska gå fel. Är det bara jag eller var ni också väldigt oroliga under graviditeten?

På fredag ska jag provabaka det här receptet (från den här fina bloggen) på jordgubscheesecake. Lillebror fyller år på lördag så jag tar med den till hans födelsedagsparty. Blir den bra så bakar jag en även till Fredriks födelsedagsparty som vi har nästa lördag. Har tänkt att jag den här gången ska baka helt nya saker som jag tidigare aldrig bjudit mina gäster på. Planen är att, förutom denna kaka, göra Key Lime Pie, Blåbär och citron cupcakes och citronbiskvier.