Inga tårar

 
Winston älskar just nu att rita ♥
 
I fredags när jag lämnade Winston på förskolan så kom det inga tårar alls! Han gick bara rakt in, fram till frökens famn och tittade på mig. Jag sa "hej då Winston, mamma hämtar dig om en liten stund". Han vinkade inte, men tittade på mig hela tiden tills jag stängde dörren, sedan hörde jag han lilla röst som sa "Winston hungrig" (barnen får frukost varje morgon på förskolan). Det var en otrolig lättnad att inte behöva vända ryggen till en gråtande älskling. Vid hämtningen var dom inne med barnen och hade satt på musik så dom kunde dansa. Winston dansade för fullt med sina små kompisar och såg så glad ut :) Dagen hade gått jättebra och han hade inte alls varit ledsen. I måndags var han hemma men det gick lika bra att lämna på tisdagen inga tårar utan han gick in och tittade på mig när jag sa hej då och samma sak igår. Idag kom det dock tårar igen...men då på grund av att en annan flicka (som har skolats in senare än de andra barnen) var hysteriskt ledsen redan i hallen när vi kom. Winston blev nervös direkt och tittade på mig och började säga "mamma hungrig" och upprepade det tills jag svarade "ja, mamma är hungrig" och då blev han lugn (han ville att jag också skulle vara hungrig så att jag skulle följa med in på frukosten,lilla gubben...) Jag försökte vänta ut det andra barnet så att hon skulle sluta vara ledsen men det fortsatte även inne på avdelningen. Winston sökte ögonkontakt med mig (hade solglasögon på mig) så jag tog av mig glasögonen och tittade på honom och sa "precis som alla andra dagar så hämtar jag dig om en liten stund". Precis när jag öppnade dörren in till avdelningen så gick han in men vände sig sedan om och ville till min famn. Fröken (ja det heter pedagog men det låter så kallt och stramt) tog så fint emot honom och han började gråta i hennes famn. Det kändes dock inte lika jobbigt idag när jag har sett hur bra det har gått de senaste dagarna, jag vet att han bara blev påverkad av den ledsna flickan och jag vet att det kommer gå över fort. Även om jag fortfarande känner mig kluven gällande förskolan och att jag innerst inne egentligen skulle vilja ha honom hemma med mig, så känns det betydligt bättre och det är lättare att se fördelarna för honom när man inte behöver lämna honom ledsen. Jag är så glad att han får träffa små kompisar, måla med vattenfärg, dansa, ha sångsamling och leka ute. Men det är samtidigt väldigt konstigt att han gör alla dom sakerna utan mig och att jag missar flera timmar av hans dag. Nu väntar en dag hemma med min lilla Jolie och det är ju mysigt såklart, men jag längtar också redan efter att få gå och hämta Winston ♥

Kommentarer
Postat av: Eleonor Walston

Lilla gubben! Vad skont att det blir lattare att lamna. Och det blir sa himla jobbigt nar andra barn stortgrinar. Da borjar ju alla barnen grata.

2015-09-11 @ 16:39:46
URL: http://nashvillemama.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0